Gullungemys!

 
 
 
 
 
 
För någon vecka sedan var jag och hälsade på i Karlholm, och umgicks med dessa två pluttungar. Venla utvecklas i rasande fart, och här koncentrerar hon sig duktigt på min gamla plockboll. Jag var djupt imponerad av hennes tålamod och list, och det är verkligen roligt att se hennes framsteg. Hur hon liksom klurar ut nya saker för varje gång jag träffar henne. Och mitt hjärta smälter då hon kommer och "hämtar mig", tar mig i handen och drar iväg med mig för att leka lite. Tänk att den putteungen har blivit en riktig liten donna. <3 Jag är så tacksam som har henne i mitt liv. Och Samuel då... vilken liten sötskrutt! Han är så go att man vill pussa på honom hela tiden. Hans dregelgoa leende får en att glömma alla världens sorger. Åh, vilka fina barn!
 
<3
 

En solig dag!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
En morgon var det strålande sol då jag slog upp ögonen. Det firades med en riktigt lång promenad!
 

RSS 2.0