Lilla sockergrynet






Här är hon. Universums snällaste, modigaste, vackraste och mest fulländade bebis! <3 Jag älskar denna lilla tös och hoppas att hon kommer vara en stor del av mitt liv tills den dagen jag inte längre finns. Visst är hon fantastisk?


Bullbak och bebismys!


Så var det söndag igen och jag ska packa mig åter till kära Ockelbo. Jag vill, men samtidigt är jag jätteledsen. Det gör så ont att vara utan Moa, jag kommer aldrig bli bra på det. :( Men, jag har en intensiv skolvecka framför mig, så det kommer att gå fort. Men å andra sidan vill jag att det ska gå sakta, för jag vill hinna njuta av varje dag. Jaja...

Idag njuter jag inte, och inte igår heller. Eller jo, det gör jag på många vis, men inte i ryggen. Har såna huggsmärtor i korsryggen, så jag får för mig att det är barn på väg. Haha! Kanske är det mina moderkänslor som skriker rakt ut, då jag får träffa och gosa med Venla? Ja, så måste det vara, för jag har råkat säga "mammas lilla hjärta" åt henne flera gånger, och i samma stund kommit på att jag "bara" är gudmamma, och att det är en lånad bebis. Haha! Men, vem orkar säga "Åh, gudmorsans lilla hjärta"... det är alldeles för långt och för många stavelser, så. Emma - I'm sorry. Du får slå dövörat till. :)

Nej, men min stackars rygg är nog starkt påverkad av vad det är den veckan i månaden, och så sover jag inte så skönt med Moa i sängen. Men jag tycker det känns så tryggt och mysigt att jag VILL ha henne där. Vill, vill! För i natt blir sängen så tom utan henne, och i morgon, och övermorgon... osv. Snyft!

Igår var jag och gosade med lilla Venla. <3 Emma, hennes fina mor, fyller år idag minsann (GRATTIS!!!) så vi två härjade omkring med stort bullbak. Det var härligt att baka tillsammans, och att få mumsa på nybakta bullar efteråt. Mellan plåtarna och bunkarna, passade jag på att dofta på fjunigt bebishuvud, mata och mysa. Ååååh, jag går nästan i bitar av kärlek, för Venla är det ljuvligaste!!! I kväll, eller i morgon ska jag bistå med lite fina foton på sockergrynet, för än så länge ligger de på mobilens minneskort och är oåtkomliga.

Helgen gick alldeles för fort och jag längtar redan efter nästa träff med goa, fina vänner - att få skratta och mysa tillsammans. Det blir lite ensamt hemma ännu, men jag tror nog säkert att jag snart kommer få hem nya klasskamrater på te och prat. Längtar! Jag säger som Helen Sjöholm sjunger i en visa: En männska utan männska är ett uselt och ett ömkligt ting.

Nu ska jag ut på promenix! Kram.



KONSTig dag...












Ja, konstig var ordet. Annorlunda. Exeptionell. På många sätt.

För alla nyfikna har jag här ett par "skjuta från bältet-bilder" som jag tagit på några sköningar i nya klassen. De är ju inte i bästa kvalitet, men jag är inte så varm i kläderna ännu att jag ber horden att poosa för mig. Så, detta är vad ni får så länge. Det är konstigt med nya människor i mina gamla kära lokaler. Annorlunda, men samtidigt sjukt spännande. Jag känner mer och mer för varje dag som går att den här skaran studenter kommer nästla sig in i hjärtat på mig, de också. Konstigt att det kan få plats hur många som helst där inne, både i ateljén och i hjärtat. För många är vi. 34 stycken!

Idag har vi målat abstrakt. Försökt att fånga en känsla på papper. Jag har fotat de 2 konstverk som min grupp valde ut att visa för de andra i klassen. De är tillverkade på följande sätt; måla, rotera, måla, rotera - i rasande fart! Vi hade alltså varsit papper per person/grupp. Och så fick vi i gruppen ett ord på en känsla som skulle illustreras. Så gick startskottet och alla målade på sitt papper, tills kära läraren skrek ROOOTERA!! Då bytte vi, och målade på grannens bild. Ja, ni fattar. Vad tror ni att vi fick för ord då?

Gissa!

Sprallig... :)


Unna dig en tulpanbukett...






... om du längtar efter färg och doft. Vips, rummet blir faktiskt med ens nåt helt annat med en vårbukett på bordet. Den här fick jag av Mia Johansson - min goa, fina vän. <3


Från skoterspåret...


En bildbomb...





























Jag älskar naturen som finns precis runt knuten hemma. <3


Det blåser en vind...








Allt känns kallt och tomt. Jag är lite nere, men försöker klättra upp. Myrkrypet gör mig slut, men jag går och går om dagarna för att vinna över känslan. Göra slut på muskler och nerver. Det går an. Idag hade jag Mia på besök. Så mysigt att träffas och prata om allt och inget. Hon hade med sig så fina presenter, gogumman min. <3 Bortskämd är vad jag är, med fina människor i min närhet. Jag samlar på dem - änglar.

Jag har fått förfrågan om att berätta mer om min utbildning och mitt liv här med Wij som bakgård. Det ska jag göra, det lovar jag. Men i kväll ska jag försöka få ordning på oron i kroppen så att jag får någon sömn i natt. Jaga råttor - mmm, det är vad jag ska göra. I morgon blir det en LÅNG promenad på schemat. Skönt.

Sov gott alla.


En bit av Jukkasjärvi






Igår då jag gick runt Böle fick jag en överraskning. Hela Wijgänget stod samlade utanför trädgårdens hus och svärmade kring ett isblock. Då jag kom närmre såg jag att de höll på att dona med "skylten" till trädgårdens tulpanutställning som pågår nu. Inte illa pinkat med den skylten. I kväll då jag gick förbi stod isskulpturen färdig, och belyst. Vad tycker ni?

Annars då? Jag hade en fin kväll igår med besök av grannen. Vi pratade i 3 timmar - ja det var så skönt att umgås med en annan människa. Annars blir jag lite väl ensam nu i "dötiden" innan skolan kör igång. Men, i morgon kommer Mia hit, min fina gamla klasskamrat. Vi ska luncha och fika. Mys! Så i kväll har jag bakat rulltårta. Dagen ägnades åt en åttakilometerspromenad vid lunch, och en 3 kilometers på kvällen. Skönt! Hoppas att det bidrar till ordentlig sömn i natt. Har sovit dåligt de tidigare 2 passerade nätterna. Gäsp.

Ja, så rullar livet...


Äntligen har jag fått mina berg...




















Även om de inte är så höga, så är det inte mindre vackra! Jag tycker så mycket om dem - bergen. Nu ser jag på en film på ettan; Maria Larssons eviga ögonblick. Den verkar gripande och välgjord. Det är vackert med miljöerna från förr.

Dagen har ägnats åt att städa bort julen, tvätta och promenera i solljuset. Det är så skönt med sol, jag har saknat den. Nu är det dags att göra kväller för att fokusera på filmen.

Hur har ni det?
Kram.


Bloggar och ynk!




Idag har jag jobbat på en annan blogg än min egen. Men nog syns det att den är gjord av en som snöat in på ungefär samma designspår? :) Jag är hur som helst nöjd - till slut. Det var länge sedan jag gjorde om en design från grunden, oftast byter man ju bara headern. Men det gick!

Titta gärna in hos Emma och lämna en kommentar. Jag är säker på att det skulle uppskattas!
http://emmaryyti.blogg.se

I mitt liv har inte mycket hänt sen igår. Jag har haft huvudvärk hela dagen lång, och det känns som att hela svalget är igenguckat med hårt slem, vilket gör superont! Jag har gjort minsta möjliga ansträngning med andra ord - inte ens diskat. Haha!

Over and out.
Kram!

(Ps. Visst vet ni att jag har världens sötaste guddotter??)


Promenad på nya vägar...
















Idag har jag promenerat på nya vägar. Det är roligt tycker jag, att se sig om, på alla möjliga och omöjliga platser... ofta finner man favoritrundor på det sättet. Roligast är det ju på sommaren med stigar och skogsvägar. De är ju liiite oframkomliga just nu, men i vår ser jag fram emot att snoka rätt på många nya vägval.

Jag hamnade på en väg bortom Gäveränge, som ledde fram till ett gammalt nedlagt sågverk. Trots att det stod mer eller mindre förfallet så tyckte jag att det var vackert. Byggnadena gör sig så bra i mina ögon, för jag tänker tillbaka på dess glansdagar. Undrar hur det var att jobba och bo där liksom...

Mmm, ibland undrar jag om jag inte skulle se till att lära mig mycket, mycket mer om byggnadshistoria. Hur man byggde och framställde förr i tiden. Varför och på vilket sätt. Det är faschinerande hur sjukt duktiga folk var på hantverk tidigare. En del hus här i Ockelbo (och på massor av andra ställen) har ju otroligt vackra detaljer i ren snickarglädje - mönster och formationer som vi sällan skulle kunna framställa idag. Jag menar... idag köper vi färdiga "huspussel" precis som en byrå från IKEA och bara smackar upp. Var är själen i de husen?

Kolla bara på det brungula huset jag fotat - DÄR ser ni själ.

Slutligen - TACK för alla era inspirerande och fina kommentarer kring nya designen. Vad glad ni gör mig! :)

Kram!


Vitt, vitt, vitt




Min kära sambo <3

Det fortsätter snöa och jag fortsätter snora. Men jag är mycket piggare idag! Tjjohooo! Så skönt så ni anar inte. Idag har jag gjort om bloggen totalt. Nån som längtar efter sommar - jooovars. Ganska rejält! Måste lägga in massor med färg och värme kände jag, för att stå ut de här sista vintermånaderna. Känns ju rätt långsökt att det någonsin kommer växa nåt ute mer - ever. Men, jag hoppas ju för gudarna det, annars har jag problem - trädgårdsmästare som jag ska bli. Hmm...

Men hörrni, vad tycks om designen? :)


Från idag...



Trädgårdens hus i förmiddagsljus...


Skolbyggnaden.


Skolbyggnaden igen - var bara tvungen att fota istapparna! WOW!


Lite mer snö...


Jag är tokförkyld och har varit det i 6 dagar. Kul att jag bara var frisk en vecka, sen förra förkylningen. Ja, jag klarade julen i alla fall! Tjoho! Det börjar nog ge sig nu, men jiiises vad slut man blir. Jag har sovit middag idag, direkt efter promenaden då jag tog de här bilderna. Det var så soligt och vackert ute att jag fick dåligt samvete då jag skulle gå in. Det är så sällan man ser solen nu mera... men, men.

Nu har jag lagat mat, diskat, satt upp massor med foton på mina vänner - och tänt ljus överallt. Mysigt! Men så kom jag på att jag snart måste ut på kvällsrunda med Moa, och då lär jag ju blåsa ut dem igen. Smart jag är! Onödigt jobb. Haha!

Kvällen ägnas åt en film och kurering på hög nivå. Försöker få i mig ingefära, men det är ju så jäkla vidrigt så jag blir illamående istället. Åh, stabilt! Jag blir så trött...

Hej så länge säger Moa och jag på Vigatan!


RSS 2.0