Stängt pga pesten...


Hej sötisar!

Alla ni som tittar in och ibland lämnar avtryck: Tack! Jag har blivit dålig på att svara på era kommentarer, men ni ska veta att jag läser, ler och tackar allra ödmjukast. Ni är bäst!

Just nu är det pestsanering som pågår hemma hos mig. Jag har varit sjuk i ett par dagar i halsfluss, och den verkar ha fåt ett hårt grepp om mig. Jag är bättre nu, känner mig skapligt pigg och febern har givit sig någorlunda. Men halsen är en mycket o-snygg syn. Jag känner mig böldpestsmittad och törs inte träffa mina kära vänner eftersom jag inte vill överlämna denna plåga till någon. Inte ens min värsta fiende...

Jag fortsätter dricka vatten och hoppas på att träskmonstersjukan snart är ett minne blott. FAN det är ju SOMMAR - leave me alone ffs!!

<3 Kramar så länge. <3



Lidö, Flaten och Grisslehamn!


Har haft några underbara båt-dagar tillsammas med min sköna släkt. Hade den stora äran att bara få hänga på och det visade sig bli otroligt trevligt! Sol, hav, skratt och umgänge. Vi for en sväng till Ekerö också, vilket kändes sjukt nostalgiskt... det var LÄNGE sedan sist. :)

Här följer en hel hög med bilder från trippen:















































En kväll fylld av värme och lycka!


Igår upplevde jag många timmar av värme och lycka. Jag var i Ockelbo, först på Wij Trädgårdar och sedan hos Sanna tillsammans med Maria och Lilli och Ludde! Solen strålade, rosorna sprakade av färg och mysfaktorn var hög under hela kvällen. Vi lagade mat, drack champagne, pratade och rådde om varandra ordentligt. Jag blev nästan matt av alla dessa stunder då jag stannade tiden en kort sekund, och bara kände in hur det känns att vara genomlycklig! Undrbara vänner, underbara ord. Jag hade det så oförskämt bra där i det röda, vackra huset vid vattnet.

Tack för en oförglömlig kväll ni som var där.
Jag älskar er!

































Hemma hos Carola <3


Jag hade en fantastiskt fin dag, tillsammans med mina go'a vän Carola och hennes familj, här om dagen. Jag fick komma på besök och gissa om jag njöt av all blomsterprakt, sällskapet och de två ursöta kattungarna?! Familjen Karlsson bor så idylliskt att jag funderar på att tipsa tidningen Lantliv om ett hemma-hos-repotage... Ängar, murar, vildblom, djur och natur - vilken saga! Vi for på en cykeltur också, under årets varmaste dag hittills. Det rann om våra kroppar av svett, så glassen vi köpte svalkade gott! Mmm, det var verkligen en sån där toppendag som jag kommer minnas med ett stort leende då vintern rasar.

Tack kära fina vänner för att jag fick vara med er. På återseende!



























Min lilla installation...






Tack ni underbara för fina kommentarer i mitt förra inlägg! <3 Här ska ni få se hur det ser ut i ett hörn av vår altan här hemma. Det är så härligt med växter och färg - eller vad tycker ni?


Jag, som går åt motsatt håll.

 



Det var länge sedan jag var särskilt djup här. Förresten så var det jävligt länge sedan jag skrev något speciellt på bloggen över huvud taget. Det har lixom känts för exponerat. Då är det så mycket lättre att bara visa bilder och nöja sig med det. För ibland är det inte så smart att gå under huden på sig själv för mycket...

Men i kväll vill jag skriva - och ikväll vill jag inte skriva för mig själv bara, så det får bli här. Read it or leave it. Jag tänker på dagens samhälle just nu. Jag tänker på de förväntningar som samhället ställer på dagens unga. Ja, jag kan ju varna er redan nu  att jag spyr på normer och sådant som man "borde" göra. Jag tycker att det är oerhört B att vara "normal"...

Det var då jag var ute på kvällsrundan med Moa som det slog mig, återigen - hur mycket jag älskar att vara jag. Hur nöjd jag är med mig själv för de val jag hittills gjort i livet. Nej. Det här är inget hyllningstal till mig själv, men jag tycker att jag vill stå upp för mig själv och hylla mina livsinsikter. Så här är det. Jag älskar att vara "den som blev kvar". Jag tycker att det är så galet trist att det fortfarande år 2010 finns den synen på de unga att de borde flytta till en storstad så fort de fyllt 18 år. Vad är det med den grejen egentligen? VARFÖR ska man flytta till en stad för? Det kommer jag aldrig hajja. Jag menar, det låter ju som om vi fortfarande lever kvar i begynnelsen av industialismen. Om man ska ha någon framtid här på jorden, måste man flytta till en stad. Blä!

Min åsikt är sådan att den trenden är trist. Jag förstår att många väljer att flytta för att skaffa sig en utbildning i en universitetsstad, eller ett jobb på ett större företag. Men alla skockar med unga som flyttar till stan för att leva häftigt - det kommer jag aldrig att förstå. Jag är så mycket motsatsen till detta att det är ruggigt. Mitt liv saknar inte nya, häftiga asfalterade gator med trendiga gallerior eller pulserande nattliv. Alla sådana ställen ser i alla fall likadana ut. Det spelar ingen roll om du besöker h&m i Sundsvall eller London - det är exakt samma grej. Vad är då det häftiga i att flytta till en ny stad?

Jag älskar att vara en människa - inte en siffra. Jag trivs så galet bra med att faktiskt känna folket på gatan där jag bor - jag blir varm i hjärtat av att heja på en massa bekanta ansikten då jag är ute med hunden. Inget är så fint som att känna sig omgärdad av trygga, glada och vänliga människor. Att stanna och småprata vid någons brevlåda, eller vinka åt glada pensionärer som är i full gång att rensa sina rabatter i kvällssolen. Det är gemenskap, det är trivsel. Att umgås med alla åldrar - att prata med en 4 åring likväl som en 86 åring.

Jag är galet stolt över mig själv för att jag valt att utbilda mig på en liten ort där männikorna man möter blir ens vänner. Där alla hejar på varandra, där man bryr sig om och hjälper till. Jag kunde aldrig ha hamnat på en bättre plats än Wij trädgårdar i Ockelbo. Platsen är som mitt andra hem, en stor varm famn fylld av värme och kärlek. OCH skratt!! Att få utbilda sig inom ett område som faktiskt räddar liv, som skänker glädje, tröst och harmoni till många själar. Jag minns något som en av mina lärare sa, som följt mig de senaste månaderna:

Konstnären jobbar med pensel eller lera, kontoristen med papper och sömmerskan med nål och tråd. Men ni, ni jobbar med livet självt. Ett material som ständigt ändrar form och färg, något som är skört och förgängligt.

Det kändes så mäktigt då hon sa det. Och sådana insikter regnar det ofta över mig på Wij och då känner jag en så gränslös glädje över mitt yrkesval. Det kanske inte alltid är en dans på rosor - men jag VET att jag har hamnat rätt.

Livet har lärt mig att se det stora i det lilla. Jag blir så mycket lyckligare över en solnedgång på bryggan än jag blir av en krogkväll. Jag faschineras tusen gånger mer av en glimmande daggdroppe i morgonljuset än jag gör av en snygg handväska. Jag blir galet mycket lyckligare av en kram från en vän än jag blir av att köpa nya skor. Jag är säker på att fler där ute håller med mig...

Även om mitt självförtroende ibland är i botten. Även om jag ibland avskyr att vara den jag är så till den milda grad att jag bara vill lägga mig ner och dö - så kommer jag ALLTID vara stolt över de val jag gjort i livet. Över att jag formar ig själv till precis den jag är. Så långt ifrån en stadsbrutta som det bara går att vara. Och jag tror jag är lyckligare än många andra.

 Punkt.



Nu blommar det hemmavid...



Välkommen hem till mig.


De små krukrosorna jag fått genom åren har vuxit på sig.


En favorit.


Stäppsalvian har blibit så stor i år.


De första jordgubbarna mognar.


Ännu en krukros som etablerat sig i rabatten.


Min örtagård i minoformat.


Flammentanzen i full prakt.


Kontraster.


Älskade rosenskäran.


Boden som piffats till med grön hjälp.


Vattenblänk på mitt vis.


Min lilla köksträdgård. Minns ni i våras då pallkragarna ställdes i ordning?



Sommar!

Ett axplock från den tid jag älskar som mest!!


Min stäppsalvia tar andan ur mig... så vacker!


Det är en underbar tid då rosorna börjar slå ut.


En ängel bland sina rosor. <3


En efter en öppnar de sina vackra leenden.


Dagliljor vid stationen i Ockelbo.


Klockor och kullersten.


Jag, för någon månad sen. Blek och vårnöjd.


Sol! :D


Törnrosor i en gränd i Gävle.


RSS 2.0