Vårtecken




Nu blommar det på äppelgrenen. I alla fall hemma hos mig. En av mina grannars gamla äppelträd gav vika under snötyngden, så jag passade på att ta en gren och sätta den i vatten. Nu blommar den av vita äppelblommor. Vackert!

Jag hade en fantastisk kväll i Stockholm med Elin och Lorraine. Imogen Heap bjöd på en konsert som fick min själ att slita sig och rusa runt som en lycklig hundvalp. Hon är fantastisk och publiken var så taggad! Klart den bästa musikupplevelsen jag upplevt hittills. Den kommer jag leva länge på. Bilder kommer kanske att dyka upp senare. Elin har dem, och jag ska försöka sno dem en dag.

Nu ska jag återvända till min vardag, blandade känslor.

Kram.

 


IMOGEN HEAP




Nu åker jag till Stockholm och Nalen och njuter av en helkväll med två söta flickor.
IMOGEN HEAP - välkommen till Sverige.
 Ska bli så galet trevligt!

Kram!


Please




Lead us to a place.
Guide us with your grace,
to a place where we´ll be safe.

 


Intensiv vecka


Jag är trött och blockerad. Hoppas jag kan unna mig själv en rejäl sovmorgon i morgon. Hoppas jag slipper vakna flera gånger i natt av att axeln låst sig i en smärtsam position. Jag kan ENDAST sova på mage och min lilla axelstukning sabbar hela grejen. Intressant va?

Hoppas någon vill umgås med mig så den här helgen snart tar slut.

 

Lördagsdrama...


Igår blev Moa anfallen av en stor, svart labradortik. Hon bet Moa flera gånger över nacken och jag blev helt vansinnig och kastade mig över labben. Allt skedde på några röda, men jag minns varenda nanosekund i slow motion. Moa skrek, och jag skrek och den stackars flickan som var ute med labben + 2 andra hundar blev nog helt chockad.

Allt gick bra med Moa och flickan. Jag tyckte synd om henne, för det var ju inte hennes fel - men hon bad så mycket om ursäkt. Noskopplet slets loss då hunden anföll, så hon kunde omöjligt ha hållit fast henne. Men jag undrar så klart hur hennes föräldrar kunde släppa ut henne med tre STORA hundar i koppel. Usch!

Den enda som fick men efter händelsen var väl jag då, som stukade axeln. Koppelknycken då Moa försökte fly var förbaskat kraftfull och jag kände att det blev nåt tok. Sen vevade jag ju runt med 70 kilos labben med den där trasiga axeln, och det gjorde nog sitt. Nu är jag halvt handikappad och får be mamma klä på mig. Känns ju jätteroligt, verkligen...

Men viktigast för mig är att flickan och MOA klarade sig utan skador. Jag klarar mig nog.

Japp, så "roar" man sig en lördagkväll i Överboda.



Loneliness is better when you’re not alone


Så var det helg igen. Det måste vara stora fel på mig, men jag tycker inte om helger numera. De skapar ångest och tristess. Det positiva med den grejen måste ju vara ett jag uppenbarligen trivs mycket bra med plugget. Vilket jag gör. Men visst är det jobbigt också och jobbigare blir det, för snart startar en mycket teoretisk kurs med tjocka böcker och djupa analyser. *Kavlar upp ärmarna* Bring it on!

Jag har haft en fin vecka med långa dagar. Åkt hemifrån kl 07 och kommit hem runt 19. Mör och trött, men förhållandevis nöjd och avslappnad. Men så fort det blir helg kryper det i mig. Jag blir uttråkad på tre röda och kommer inte på nåt vettigt att sysselsätta mig med heller. GAH! Så brukar jag inte fungera alls, så det här är något nytt. Orkar helt enkelt inte med mitt vanliga "ensamvargbeteende".

Huvudet är tjockt av tankar också. Fast det är väl så för alla, att det plötsligt stormar till bland alla undanstoppade känslor som man trott är glömda och begravda forever end ever? Jag har svårt att tro att jag är utstickande då det gäller detta. MEN, ändå känns det ju alltid så. Som att man är den enda i världen att känna kramp i hjärtat...


What would you say if I asked of you
- out of loneliness, out of loneliness
What would you say if I asked of you
- out of loneliness, out of loneliness
Could I be with you
Can I be with you

-Hello Saferide


Jag kommer i alla fall att få en fin kväll, det känner jag på mig.
För då kommer jag INTE vara ensam.

Thank God.


Några ord...


Hej!

Jag har haft en varierande helg. Först hatade jag den, sedan blev den inte så dum ändå. Det är ju trevligt då det är åt det hållet i alla fall. Pengarna har rullat efter att jag handlat tre "skjorttunikor" i olika modeller, ett par stövlar, fika, mat, småsaker, leggings... u name it. Jag har haft trevligt sällskap av Mickan och Annette. Härligt med vänner som gör dagarna ljusa och skrattiga.

Jag har helt skjutit fotandet åt sidan, då skola och annat tar för mycket tid. Därmed blir bloggen tristare. Förlåt! :( Jag ska försöka bättra mig. Snälla, ge inte upp mig. :)

I morgon och på tisdag väntar utbildning i indesign och photoshop. Vi ska lära oss göra digitala perspektivbilder och planritningar, tror jag... blir roligt faktiskt. Kul att ha massa folk omkring sig i form av klassisar också, jag har en period då jag inte vill vara ensam märker jag. Herrgud, vad gjorde jag utan plugget liksom.

Känner att jag inte har så mycket spännande att berätta. Jag måste skaffa mig ett mer dramatiskt liv - eller? Hoppas ni mår bra där ute. Kram, kram!


Kärleksknockad...




Idag upplevde jag bland det mäktigaste telefonsamtalet jag någonsin kunnat tänka mig. En underbar kvinna gav mig den mest fantastiska respons på min gamla dammiga bok, jag höll på att ramla av stolen av all kärlek. Just nu känner jag mig smått religiös efter denna stund och tackar gudarna för de ord hon sa till mig. Tack! Wow... Mer får ni inte veta, det stoppar jag in i hjärtat och sparar för evigt, det var så häftigt. Haha!

För övrigt så mår jag finfint. Känner att jag har någon fom av flow där inspirationen och glädjen bara sprudlar. Bästa att njuta medan allt är så här överbra! Jag har roligt i skolan och får lära mig massor av nya saker som jag aldrig trodde jag skulle ha intresse för. Jag längtar till och med tills på måndag, trots att jag borde njuta järnet av att det är helg och jag är ledig. Fast... det gör jag ju också. I morgon ska jag träffa en fin vän på en fika och därefter ska jag och kusin vitamin busa runt och ha det bra. Kvällen avrundas med utomhusjacuzzibad och frisk luft. AAAH - längtar!

Lyssnar mycket på KT Tunstall och är nykär i hennes låt - Other side of the world. Lyssna på den. Den är inte så ny, men den är beroendeframkallande, precis som många andra av hennes sånger. Nu tänker jag göra kväller här.

Godnatt mina vänner! 


RSS 2.0