Collide















When we collide we lose ourselves.
When we collide we break in two,
And as we push and we shove and we hurt the ones we love,
It's a hard mistake.

When we collide,
We break.



Kort update...



Hej.

Jag är på väg i säng, är trött som bara den. Har varit i Ockelbo hela dagen och sammanställt det sista i ett större projekt om trädgårdskonstens historia. Skönt att vara klar, jobbigt att ha redovisningarna framför sig. Anyhow...

Var till sjömanskyrkan en halvtimme efter skolan. Träffade folk som jobbar i/eller har annan koppling till psykiatrivården. Hade helst varit där på deras fina mässa hela dagen, men tiden räckte inte till. Synd. Men det var roligt att träffa Anette, en riktig guldklimp som verkligen slåss för sin/vår sak.

För övrigt är allt bra. Jag är nervös inför morgondagen, eftersom jag får ett avgörande besked då. Berättar mer sen. Dagens tröttande faktor är min aldrig övergående hosta. Eller, hostan är väl i sig kurerad, men jag har en igentjockad hals som inte vill återställas, vilket gör att jag hostar och hostar utan reslutat. Kvällarna suger... får skaffa mig nåt på apoteket tror jag bestämt.

Annars funkar livet! Hoppas ni mår bra.

KRAM!!



Grå grå grå grå...















´







Fin kväll igår...



Så var det helg. Uppskattas verkligen den här gången, jag behöver sova och sova. Är fortfarande inte helt fit for fight efter influensan. Igår kväll+natt hostade jag så jag höll på att bli vansinnig och idag har jag huvudvärk. Blä! Men, jag är ju i alla fall funktionsduglig. På benen så att säga. Om än medtagen.

Idag har jag varit ledig. Moa och jag sov till ett, (!) helt galet. Men det var så skönt. Annars händer inte mycket som är värt att nämna. Hade en fin kväll igår med mycket skratt tillsammans med goda vänner. Kände mig väldigt sliten innan jag gick dit. Jag blir oerhört frustrerad över att hjärnan är sirap och jag inte uträttar särskilt mycket. Vill, men orkar liksom inte. Glad att jag har studiekamrater som förstår - men JAG blir arg på mig själv. Grrrr... Men som sagt, jag fick en fin kväll tack vare älskade vänner. :)

Vill önska er en fin helg.



Kram.



Märklig känsla...



Suddig bild tyvärr, men jag vill ju så gärna ha lite bilder på bloggen.
Måste göra nåt åt min kamera. Den vill bara uppföra sig utomhus.


Jag är fortfarande så otroligt trött. Idag har jag varit i Ockelbo och lyssnat på en bra föreläsning av Elisabeth Svalin om viktorianska trädgårdar. Verkligen galet vilken perfektion man strävade efter, mycket speciellt och faschinerande. Då jag kom hem gick jag och lade mig i ett bubbelbad och somnade så klart. Det var så skönt, men då jag väl vaknade orkade jag knappt duscha av mig allt skum och lödder. Haha! Illa...

Nu har jag försökt plugga lite samtidigt som jag lyssnar på Mikas nya skiva. Är förtjust i flera låtar, men "I see you" och "By the time" är favoriterna. Jag skulle kunna räkna upp fler, men det har ni inte intresse för. Erkänn!

Åh just ja; Idag hade jag med mig mitt låneex av min bok till skolan. En klasskamrat skulle låna den. Det visade sig dock att hon inte var där, så boken kretsade runt lite i klassrummet istället. Märklig känsla. Det var så länge sedan den var på tapeten nu. Jag kände mig djupt hedrad då tårarna rann på vissa bara av att de läst baksidetexten. Som sagt en märklig känsla. Overklig. Jag vet inte vad jag ska säga, jag är bara så tacksam att folk vill läsa. Det ÄR stort för en liten författare som jag. Känns fint att få flera nya läsare som står på kö. Jag vill gärna dela med mig till den här gruppen, det är helt okej att de vet. I vissa sammanhang känns det obekvämt, men inte då vi talar om trädgårdsmästareleverna.

Ja, annars händer inte mycket. Jag busar med vovven, pluggar, sover, hostar och donar. Ja den där j*vla hostan, jag blir gaaalen. BLÄ! Men, nåt skit ska man ju ha att klaga på...

Hoppas NI mår bra! KRAM! <3



The Prayer / Min Bön











Jag önskar att du finns, när vägen blir för svår.
Och hjälper mig och minns, du vakar vart jag går.
Håller mig i hand. Skänker tröst ibland.
Visar vägen fram, fastän mödosam.
Till en plats i lyckans land.

Om det blir mörkt och kallt.
Jag ber om ljus i natt.
Som lyser överallt, om stjärnor ovanför. 
Är de att lita på? De värmer oss trots allt.
De är så rysligt små, de faller ner och dör.
Lyser upp vår värld, trösten den är stor.
Följer med vår färd, om vi bara tror.

Vi vandrar vägen fram, fastän mödosam
Till den plats där lyckan bor.


Lyssna på den vackra sången
genom att klicka här.




Tack Elin!






Idag då jag äntligen vaknade upp ur min Cocillana-koma, visade det sig att JAG fått post! Det är då sannerligen inte var dag detta sker, så jag blev jätteglad. I den stora försändelsen låg en ljuvlig adventskalender från Elin i Uppsala. Helt underbar! Jag älskar verkligen de där gammaldagsa bilderna, så det var verkligen en glad överraskning. Elin vet vad jag vill ha hon. :)

Fick lite julstämning med det samma. Fick lust att skala apelsiner och baka mjuk pepparkaka. Tyvärr orkade jag inte, är så grymt trött och slö efter hutten igår. Ja det är sinnessjukt, jag kan knappt hålla mig vaken. Jag måste vara känslig. Haha! Hostan är i alla fall mycket bättre, så det känns ju toppen.

Just nu borde jag plugga, men jag har sirap i hjärnan. Försök själva fantisera ihop en saga om en gammal herrgård där unga, lite tokiga konstnärer skapar ett konstkollektiv. Försök själv beskriva hur det ser ut där inne, beskriv vad de där tokstollarna hittar på att göra med herrgården och trädgården som tillhör. Modernismen ska vara temat och karaktärerna på herrgården ska skapa trädgårdskonst där de befinner sig. Influera, designa, provocera, få byborna att förfasa sig och börja prata... ah.

Hur skriver man en sån saga? Hur ser det ut? Vilka är personerna?

Hilfe!



Förlamad för fridens skull...



Håller på att hosta lungorna ur mig. Det kliar och kliar i halsen. Har undvikit att ta av den där receptbelagda hostmedicinen så länge jag orkat, för den gör mig förlamad överallt. Men jag fick ge upp nu. Det har gått 10 min sen klunken och redan nu börjar armarna kännas blytunga. Och hjärnan blir lika konstig, seg, snurrig... känns som att jag glömmer bort att andas. Ja - men hostan försvann!!!!!

GODNATT... zzzZzzz...



Wij Trädgårdar, tänk där är jag nu.







I somras var jag och besökte detta ställe och njöt av all blomsterprakt och alla färger. Idag är detta min vanliga vardag, om än en gråare sådan. På den övre bilden ser ni en lång röd länga, där håller vi till. En mycket vacker utbildningsmiljö med anor, sånt gillas.



Detta är herrgården, granne med vårt tillhåll. Hoppas jag får komma tillbaka till utbildningen efter nyår och fördriva mer tid i Ockelbo. Det finns så mycket mer jag vill lära mig om, inte minst då det gäller Wij, som har visat sig innehålla mycket historia. Ockelbo har även mycket vacker natur att utforska. 

 

H'r har ni en av mina klasskamraters odling. I somras anlade de trädgårdar i någon kurs. Jag flanerade omkring här helt ovetandes om att jag några månader senare skulle få lära känna kreatörerna. En stor hop människor som har kommit att visa sig vara ÄNGLAR hela bunten.  Och jag överdriver inte det minsta.

Jag gråter en tår då jag tänker på att jag snart inte går kvar med dem.
Men, nu ska jag njuta av tiden som är istället. <3




Musik





P!nk -  Glitter in the air

(Njuter... den är så musikalisk och stark!)



Jag har världens sötaste kusin!




Synd att min kamera inte längre gör föremål rättvisa...


När man är ute och svettas runt med hunden i vårt eviga nordiska mörker, känns allt liiiite motigt och trist. Så kommer man hem och hittar vääääärldens finaste present på altanen. Tack fina, goa, underbara Mickan! <3 Det dröjde ca 0,3 nanosekund innan muggen var full med varm choklad. :)

Den stickade valpen på muggen heter "Boofle" och texten lyder: The best things in life aren't things... they're friends like you!

Awwwwww! <3
Tack!



Törnrosa...



... som sov i hundra år. Ja, får jag jobba på't så tror jag nog att jag kommer upp i den klassen. Jag sover och sover och sooover. Dygnet runt.

Zzz...zzz...



Ont i alla celler...



Man ska fan aldrig ropa hej innan man tagit sig ända över ån. Idag har jag sovit 90% av dygnet. Är helt slut och inte fasen är febern väck heller. Nej, jag antar att det måste få ta tid att bli frisk från den här svinsjukan. :( Trist. Jag tänkte lixom utnyttja min slötid med att se på tv och mysa med tidningar, men ögonen vill ju inte vara vakna.

Men, men - jag har ju hela helgen på mig att bli frisk igen. :)



Keeps getting better!



Hej!

Nu vänder det tror jag. Gud så skönt. Lite surt också, klart man ska bli bättre så det närmar sig helg. Hade ju hellre varit sjuk då, så jag sluppit missa så mkt i skolan. Buhuuu! Men, influensor kommer knappast bra inplanerade. Blev i alla fall jätteglad då min lärare ringde idag och vill höra hur det var med mig. Åh, jag älskar verkligen den klassen!!

Det här är första kvällen på många dagar som jag kan sitta uppe. Känns så skönt. Jag är till 100% övertygad om att det är svininfluensan jag har, och det känns ju toppen att jag nu blir immun. Och överlevt har jag gjort också.

Det jobbigaste förutom all feber och hosta har varit magen. Jag har haft så jäkla ont i magen, och har fortfarande. Har varit förbannat nära att tuppa av flera gånger då jag varit uppe och fått krampanfall. Har fått kasta mig ner på golvet och lägga upp benen i sista sekunden, fy flaten - då är man inte kaxig. Energin är som bortblåst och jag var på väg att svimma idag igen då jag hade badat och skulle fläta håret. Vilken ansträngning... haha.

Jaja, man ska se det positiva i saker och ting och dessa är: Detox - har inte ätit på flera dagar. Vila - det är jag numera expert på. Eftertanke - man blir så jäkla tacksam för alla symtom man inte har. Jag har exempelvis sluppit halsont, vilket känns heeeelt underbart!

Nu ska jag lägga mig och sova. Hoppas jag är feberfri i morgon och att rösten snart blir lite normal. Känner att jag är på g nu i alla fall. 

Kram! <3 (Och tack för alla krya på dig-hälsningar!) 



Öhm...



... ångrar mig angående uttalandet om att vara "lätt" drabbad.  Jag dööööör... (Ja, nästan...)


Host, host, host...





Uuh, jag känner mig hur klen som helst. Det är inte ett dugg skojsigt att inte kunna göra något trevligt om dagarna - bara ligga och hosta. Jag har verkligen INGA krafter, har varit på väg att svimma ett antal gånger. Har luskat fram att smittan antagligen kommer från en släkting jag träffade i helgen. Han är tydligen apdålig och det surras nåt om svininfluensan. Huvva. Ja, om det är den skiten jag har lär jag ju vara ganska lätt drabbad ändå. Det tackar jag mitt braiga immunförsvar för. :)

Ett tips vil jag ge alla som tycker om apelsiner och att bada badkar. Kombinera inte detta. Jag gjorde det. Smarta jag skalade apelsin i badet - vilket resulterade i att besprutningsmedlet hamnade i vattnet  - lilket orsakade brännskadekänslor på huden. INTE BRA! Så för er som tänkt tanken - gör en sak i sänder. Haha!

Nej, nu ska jag leta fram nån film och göra nån brygd på vitlök, honung och vatten - det ska vara bra mot hosta sägs det. Lät ju inte ljuvligt gott, men vad gör man inte...

Kraaam!!! 



Sjukstuga...



Idag är jag kravlig värre... Hade feber i natt och sov ingenting i stort sett, höll på att brinna upp och lederna värkte. Efter dundertabletter känner jag mig bättre nu på dagen, men jag anar att jag är ganska utslagen då medicnens verkan väl släpper. Har en riktigt jobbig hosta som får lungorna att värka - det är kort sagt lite synd om mig.

Å jag som ska ha seminarium i Ockelbo i morgon. Har pluggat hela dagen men vet inte vad som gått in och inte. Får se hur jag mår i kväll. Hoppas jag kan gå, jag vill inte ha en massa restuppgifter bara för att jag skulle bli sjuk NU. Mutter, mutter...

Aja. Sånt är livet, bara att se glad ut.

KRAM!



Det kliiiar!






Usch, jag har plötsligt fått sån jäkla hosta. Hoppas det går över snabbt, snabbt! Känns ju inte så underhållande att låta så här, senast var nog i London för X antal år sedan och då skämdes jag över att jag störde andra med mitt jäkla hostande. Aja - det blir nog bra med det. :)

Idag har jag varit på vift med mor och hund. Styrde kosan mot Uppsala. Promenerade kring högarna, kikade i affärer, körde bil i smeten. Alltid mys med en avstickare mitt i vardagen. Egentligen skulle jag ha pluggat, men - det blev lixom inte prioriterat. Får skylla mig själv i morgon då jag får slita som ett djur.

Mja, vad händer annars? Jag drömer typ varje natt att jag är höggravid. Tråkigt att vakna och vara tom - jag skulle så gärna bli mamma. Men, icke förrän tiden är rätt. Tills vidare tycker jag att mina vänner kan ta och producera lite söta barn som jag kan vara lånemamma åt. JAG VILL! Finns viss risk att jag kidnappar dem bara, men det kanske är okej? ;) Hihi!

Nu ska jag hosta vidare här...

Pöss!!



RSS 2.0