Motorn fungerade - fantastiskt!



Idag har jag varit på årets första riktiga båttur. Pappa och jag åkte ner i Bodaån bland alla söta stugor och hus. Kikade förbi en snabbis hos moster och Thommie, sen låg vi mest och gled runt medan jag solade. Härligt! Det var en massa folk ute som pysslade i sina trädgårdar, eller själva åkte båt. Det är så roligt att se hur världen vaknar till liv, så fort solen strålar. Å det bästa av allt - motorn fungerade!
 
I kväll ska jag iväg till Susanna och mysa. Fika och film står på listan. Länge sedan vi sågs nu, så jag ser fram emot det, hon är så go Susanna.

Nu sitter jag här med en härlig solbränna efter båtturen och lyssnar på lite musik. Anna Ternheim är det som gäller just nu. Hennes senaste skiva (tror jag), Separation Road - den är så härlig! Känslosam och vacker på samma gång. Det är nåt visst med en del artister och sångröster.

Tänkte avsluta detta inlägg med lite syrénfoton. Se och njut - haha!

image183
Denna stora buske väser utanför mitt fönster.
Älskar färgen - den är min favoritfärg faktiskt!


image184
Nära, nära...

image185
: )


En varm dag på Kollo!



Moa och jag var till farmor och farfar på kolonin idag. Solen värmde riktigt skönt och vi tog en promenad runt alla hästhagar som finns där. Jag plockade en härlig bukett sommarblommor. Farmor och jag hann med en sväng till affären där det handlades ampelväxter och lite lunch. Därefter påtade vi lite runt stugan och jag passade på att fotografera.

Nu på kvällen har jag avslutat mina sista arbeten på vuxenutbildningen. Välkommen ljuva sommarlov! Pust, nu sitter jag här och känner mig stel som en kärring. Jag har en otrevlig träningsvärk sen gräsklippningen igår. Ja, jag vet - skrattretande! Men, men man ska härdas! Justja, jag har invigt min fina externa hårddisk. Nu ligger allt av värde i prydliga små mappar. Vilken duktig flicka jag är.

Näe, nu ska jag sluta surra och låta er titta på några kort istället. Kram alla!


image176
Pion i all sin prakt!

image177
Kollo <3

image178
En liten tröttis!

image179
Trädgårdsmästarna.

image182
Buketten jag plockade.

image181
Ett gäng tusenskönor.


Put your life on it.



Idag fick jag min lite tidiga födelsedagspresent från pappa. En "My Book" - extern hårddisk. Jippi! Äntligen kan jag känna mig lite säkrare, ifall min dator får för sig att dö igen. Sist jag hade datorhaveri försvann alla mina bilder, all musik, alla textdokument. Det tog nog flera veckor innan jag kom över sorgen och lärde mig leva med förlusten. Jag är så lycklig att jag numera inte behöver bli av med mina alster. Tack pappa!

image175
Det är en riktig feting på 500 GB!



Lärt mig klippa gräset!



image172
Grannens båthus, som jag fotade i går kväll.


Haha, ja jag vet - det var verkligen på tiden det där med gräsklippningen. Lättlärd elev var jag också, säkert för att det inte var särskilt avancerat att fixa denna karlsyssla. Klart roligare än dammsugning tycker jag, eftersom man såg resultatet. Det gör man ju aldrig inomhus... Nu har vi en tjuuusig gräsmatta, utan maskrosbollar och vissna gullvivor! Weee!

Dagen har spenderats hos min kusins farmor. Vi har solat, ätit, klippt deras gräsmatta, fjollat med hundarna och bara njutit av den otroligt klarblå himlen. På kvällssidan fixade jag nån ny maträtt. "Folieknippen" med lax, potatis, dill, citron och gräslök - som sen grillades. Det blev riktigt bra! Kanske lite dåligt kryddat, men hellre det så man kan krydda efteråt, än att fördärva med för mycket från början. Vi satt ute och käkade. Ahhhhh, sommar!

Tror nog inte att nån har missat att jag är sommartokig. Helt besatt! Nu är jag nyduschad och fin, känns bra efter en solkrämskladdig och svettig dag. Nu ska jag roa mig med nåt att läsa, innan läggdags. Gud vad jag njuter av livet precis som det är, just nu. Jag är så lycklig!

Hur mår du? Har du det lika ljuvligt som jag måntro?

Kram!

image173
Äppelblom på granntomten <3


Arla morgonstunden...


Blääää! Jag är ingen morgonmänniska! I alla fall inte så här tidigt på dygnet. Hm, jag vet att många människor typ gåt upp klockan fyra - men det är inte min grej att vakna denna tid helt enkelt. Jag känner mig ta mig fan sjuk - så illa är det. Hahah! Jag ska ta mig iväg på cykel till skolan för min sista lektion (tror jag). Så det är inte synd om mig, egentligen. Men ändå känns det så.

Ibland måste man få gnälla! Vem ska annars dela ens lidanden? :P 


image171
Åh, det är en vacker morgon i alla fall.



Äkta sommar!



Whoa, mina ögon vill bara glida igen hela tiden. Det svider i dem och rinner, det måste betyda att jag är trött. Trött efter denna  underbart soliga dag. Det finns, inget, inget bättre än solsken! Jag var till Brämmen på förmiddan och gick längs en öde strand med Moa. Hade kameran med mig och tog riktigt somriga bilder på sand, sjögräs, måsar och hav. Det var fantastiskt att gå där, barfota i sanden och bara njuta. Önskar verkligen att jag hade kunnat ta dit alla jag känner, så att vi kunde få njuta tillsammans.

Nu är det verkligen sommar! Solkräms- och gräsmattedofter. Båtåkning och solande i hängmattan. Glass och myggbett. Liljekonvaljer och syréner. Födelsedagar och grillning. JAG ÄLSKAR DET HÄR!


image166
Det här är udden vid Brämmen. inte dåligt att njuta av förmiddan på denna plats.

image167
Sol vind och vatten.


image170
Hagtornsbuskar och det vida havet.

image168
Världens sötaste lilla Moa.

image169
Jag, njutandes till fullo!



Vänner är bra!



Tycker mycket om denna bild, så jag bjuder på den.

image165


Jaaa, så har ännu ett dygn passerat av ens liv. Snart är man död och begraven, om det ska fortsätta gå så här fort. Livet altså. Människor brukar "trösta" mig med, att tiden bara går snabbare ju äldre man blir... med andra ord ser det mörkt ut.

Jag har haft en bra dag. Solen har värmt otroligt mycket, så på förmiddagen efter hundpromenixen, solade jag lite. Tyvärr var jag för rastlös för att orka ligga still, så jag knallade mest omkring och pulade med det ena och det tredje. Jag hade lektion på eftermiddan. Sista religionslektionen. Vi var hela fem elever, haha - skrattretande. Allt gick fint, så efter skolan cyklade jag med min klasskamrat Annette hem. Vi fikade i trädgården och pratade och pratade och pratade. Jag tycker så mycket om denna kvinna, hon är enkel, öppen och trevlig. Har nog nämnt henne förut här på bloggen...

Senare på kvällen ringde Emma! Min gamla barndomsvän. Gudars så trevligt det var att prata med henne. Det känns så bra att vi, trots att vi hörs så sällan, ändå har samma naturliga relation som vanligt. Vi kommer alltid att förbli vänner, vad som än händer. Det är nåt speciellt med den tjejen, så är det bara.

Nu är det som vanligt dax att kila i säng. Vill avsluta med att hälsa till en del vänner jag känner, som är sjuka på ett eller annat vis. Krya på er - jag tänker på er, massor!

Kramar...


Nu är jag tillbaka...



image164



Jag har precis landat här hemma efter att ha tjafsat runt med vår båt. Jag är så arg! Båten är det inget fel på, men motorn. Den fungerar bara när den vill, men pappa påstår att den går som på räls. Vi skulle lägga i bojen idag, vilket vanligtvis är ett jävla (sorry ordvalet) bestyr. I år var det tio resor värre och jag hatar verkligen vår motor. Självklart vill pappa få det till mitt fel att motorn lägger av. Trots att jag är den ENDA som kan köra båten någotsånär bra. Det gick så klart åt helsike och efter tre timmar med svordomar, är det fortfarande inte klart. Jag blir så less...
 
Helgen i Örebro var jättetrevlig. Jag njöt av fint väder, stan, promenader, en gårdsfest och filmvisning. Kattungar, matlagning, strosande i parker osv... En riktigt härlig paus från vardagen med andra ord. När jag skulle hem, var tåget inställt halva vägen, pga nåt signalfel i Gävle. Så det blev en 2 h längre resa än väntat pga bussresa. Jag överlevde det genom att tokläsa en nyinköpt bok. Mia Törnbloms "Så dumt". En helt underbar självbiografi om hennes liv som fd narkoman. Jag är fängslad av hennes rakhet och öppenhet. Läs den boken om du får tid!! Jag klämde sista raderna idag. Det är en sån där bok man inte kan lägga ifrån sig i första taget...
 
Innan jag kom hem och började jäklas med båten, cyklade jag till kyrkogården och hälsade på mormor och morfar. Jag hade plockat en bukett liljekonvaljer och satt där vid graven i solljuset. Det kändes bra att vara där. Jag är inte den mest trogna besökaren, men då jag åker dit - vill jag verkligen. Det är ofattbart att de båda har gått bort, jag har ännu inte fattat det. Det dog under den tid då jag var som sjukast, så jag känner att jag inte gav dem allt jag hade. Jag önskar att jag orkat mer, funnits där mer. Men, man mår bara dåligt av att tänka så.

Nu ska jag sova, skriv gärna en kommentar!

Kram!


Ruggigt och kallt...



image163


Vad hände med sommarvädret då man kunde gå i linne på hundpromenaden? Nu är det isvindar och hagelskurar. Ja faktiskt! Igår haglade det. Suck...

Idag har jag hjälpt en av mina grannar med en massa fönsterputsning. Han är så gammal och behöver hjälp, så jag antog jobbet. Jag hade det riktigt trevligt. Moa var med och höll låda där under tiden jag jobbade. Nu i kväll har jag varit ute på en cykeltur. Provade några nya cykelvägar i Skutskär som jag inte varit på tidigare. Det finns en och annan gullig plats som man inte lägger märke till sådär direkt. Skulle ha tagit med kameran.

Annars händer inte särskilt mycket. Jag höll min lektion på skolan i måndags och det gick fint. Synd bara att de där två timmarna rann iväg så fort. Roligt att mina elever var så nöjda. Nu är det inte många träffar kvar innan kursslutet. Jag har lämnat in ansökningarna till hösten nu, så vi får väl se vad det blir att göra så småningom.

Hoppas att ni mår bra där ute. Hur har din dag varit?  

Kram! <3


Minne som en guldfisk!



Hej mina söta vänner!

Idag var jag in i en mindre butik i Bomhus, på vägen till min lillkusins 9-års kalas. Tänkte gå in och kolla om de hade nån rolig tidining. Glädje utbröt då en fräsch topphälsa stod i hyllan!  Jag greppade den, stegade till kassan och sen var den min. Nu i kväll har jag skummat igenom upplägget, djupläsningen får bli av då det är mörkt ute. Hur som helst, så läste jag en insändare om onda axlar. Jag kände igen mig jäkligt mycket i problemet och tyckte att jag läst texten förut. Nånstans. Efter en stund insåg jag att det var MIN insändare som JAG skrivit. Hahahaha! Vilken bra koll jag har på mig själv, ett bra minne, men kort. 

Jag hade mailat till en träningsexpert på topphälsas hemsida, i hopp om att få ett mailsvar. Sen glömde jag bort frågan och så var det med det. Himla kul i alla fall att de valde att ha med min fundering i tidningen. Jag fick en massa tips till svar, på hur jag undviker axelvärk. Blir ni mer nyfikna än så på min fråga, får ni knata tilll er närmsta butik och köpa ett eget ex av tidningen. Tror inte att ni blir besvikna, för magasinet är bäst! 

Dagen har varit bra. Nu i kväll har jag cyklat runt Östan- och Västanån. Det var så härlig luft ute och vindstilla. Perfekt för en längre cykeltur!

Ha en trevlig kväll, å glöm inte att köpa tidningen! : )



image159

Bilden är lånad av www.topphalsa.se



Lektionsplanering och tassavtryck!




image158

Gosh vad det regnar!


Dropp, dropp, dropp - det regnar på taket här i Överboda. Faktiskt så var det länge sen nu som vi såg regnet, så det är lite mysigt. Jag har för första gången fått användning av mitt gula paraply, med vita prickar. *woho* Dagen känns lugn och rofylld. Musik och tända ljus.

Jag har ägnat några timmar till att planera en lektion jag ska hålla på måndag. Vet inte om jag nämnt det tidigare, men jag ska prata om depressioner under  två lektionstimmar som vi har då. Kursen är medicinsk grund och vi har precis fördjupat oss i psykisk sjukdom. Känner mig ärad att få leda denna lektion, det blir en utmaning. Upplägget är helt anorlunda än då jag tidigare föreläst. Nu ska jag vara lärare och ta hand om det mer faktamässiga. Har letat fram en del artiklar, citat och dikter - som jag vill använda. Samtidigt som jag bakat in ren fakta om symtom, hjälp, och såna saker. Tror att jag har lyckats fixa en bra undervisning. Haha! Klassen får avgöra...

Hmm, Moa är sjukt energisk idag. Under den tid jag har försökt planera min lektion, har hon terroriserat mig! Trampat på alla papper, kastat saker på mig, brölat och varit allmänt våldsam. Öhm, ja för er som inte vet så är Moa en hund och ingen trotsåldersunge. Det kan ske vissa förväxlingar, eftersom hon beter sig exakt som ett barn ibland. Men nu ska ni höra. När jag stånkat mig igenom mitt arbete samtidigt som jag halvlekt med henne - och ÄNTLIGEN blev färdig. Då mina vänner, då somnade hon. Vilken jävla stil va? Suck...

Hur har din dag varit? Regnar det hos dig också?

Puss! <3


En stund vid sjön...



 
image157


Jag har en kusin som är tokbegåvad då det gäller photoshop! Jag älskar hennes begåvning och ibland drar jag nytta av den, som idag. Lillan och jag var till Marma idag, och där tog jag denna bild. Jag tycker den är vacker och att den känns lite filosofisk. Just det - hon ser ut att sitta och filosofera. Gullhjärtat!

Vill önska er alla en trevlig helg, skön kväll och god natts sömn! Se till att filosofera lite du också, det är nyttigt!

Tack Emma (http://loveshaped.blogg.se) för den underbara designen!



Aspergers/Autism <3


 
image155

En blomma till alla som kämpar för sina barn!



Trött och seg... men lite piggare för övrligt. Känner mig som en överkörd groda, men samtidigt hämtar jag mig med stora steg. Man får vara tacksam för det lilla. Sitter här med min tekopp och försöker börja dagen. Det är småmulet och kallt ute, så idag blir nog en innedag.

Läste en sån tårdrypande insändare i morgontidningen nyss. En mamma/pappa som skrev om sin sons skolsituation. Han har Aspergers och har under sex års skolgång mått mer än dåligt, eftersom ingen förstått hans lidande. Det var några ynka år sedan han diagnosifierades (stavning??) och sedan dess går han i en specialskola - anpassad för barn med autism/aspergers. Nu varslas några lärare och barnens mående hotas, eftersom lärarna är den viktigaste pusselbiten för deras skolliv. En förändring = Katastrof. Föräldrarna vädjar till skolledningen...

Jag blir frustrerad och känner med dessa människor nåt enormt. Jag har en underbar lillkusin med asperger och jag vet hur tufft det är för honom. Människor måste vara öppna och förstå vad det handlar om, annars lider den utsatte nåt enormt. Jag sänder så många tankar och håller alla tummar jag kan, för att det här slutar lyckligt. Kämpa på, ni är värda ett gott liv!

På måndag ska jag hålla lektion om depressioner och andra sk. "affektiva störningar". Läraren känner till vad jag kan, så hon vill att jag tar över, då hon inte vet så mycket om det psykiska. Hmmm, det blir spännande! Har aldrig lett nån faktamässig lektion tidigare. Håll en tumme eller två för mig då.

Nu ska jag kila. Ta hand om er där ute. <3


Usch och fy...



Jag har varken mått, eller mår särskilt bra. Känner mig illamående och ledsen, vill bara sova. Orkar ingenting! Har suttit en stund och ändrat lite på bloggen. Är inte nöjd, men pallar inte att hålla på mer. Tänkte att jag ska lägga upp en bild, i brist på annat - medan jag återhämtar mig här. Håll till godo och överge mig inte. Jag återkommer! Många kramar. <3  


image152

Lillan och ängen...



Inte så kul...



Vaknade av att jag mår illa. Det känns ju inte så där jättekul om jag ska vara ärlig. Hoppas det släpper, för jag har viktiga saker att göra på onsdag. Idag ska jag på medicinsk grundkurs och läsa om psykisk sjukdom, så det vill jag ju inte heller missa. Vi får väl se hur det här utvecklar sig.

Solen skiner lika vackert idag, men det blåser. Ska försöka pallra mig ut med Moa. Sen ska det bli sämre väder, så idag SKA jag vara ute och njuta. Bannemig. Usch... försöka i alla fall.

Kram på er. :/


Musik som berör...




image143


Jag känner att jag vill dela med mig av en sång, som betyder oerhört mycket för mig. Var gång jag hör den kommer tårarna - tårar av sorg och glädje och kärlek. Den här sången är kärlek. Åsa Jinder gör den väldigt bra, liksom Helen Sjöholm. Men sången är för alltid Ted Gärdestads... 

I den stora sorgens famn
finns små ögonblick av skratt
så som stjärnor tittar fram
ut ur evighetens natt
och i solens första strålar
flyger svalorna mot skyn
för att binda sköra trådar
tvinna trådar
till en tross
mellan oss..
så vi når varandra

I den hårda tidens brus
finns de skrik som ingen hör
allt försvinner i ett sus
som när vinden sakta dör
alla tårarna har torkat
till kristaller på min kind
jag har ropat allt jag orkat
allt jag orkat efter dig
hör du mig
kan vi nå varandra

I den långa vinterns spår
trampas frusna blommor ner
och där ensamheten går
biter kylan alltid mer
ändå har jag aldrig tvekat
mellan mörker eller ljus
för när månens skära bleknat
har allt pekat åt ditt håll
och från mitt håll
kan vi nå varandra

I den stora sorgens famn...


- Kenneth och Ted Gärdestad.



Häggen doftar ljuvligt...



Tack för alla kommentarer i föregående inlägg! <3

Aaahh! Kom nyss hem från en härlig promenad tillsammans med Sofia. Vi gick omkring i den varma solnedgången och pratade om allt och inget. Verkligen supermysigt. Jag tycker så mycket om den tjejen, hon är så enkel och så glad. 

Jag var till stan med Mickan idag och vi hälsade på respelktive farföräldrar som är på sjukhus. Det känns skönt att ha varit där och hejjat. Allt verkar okej med båda parterna. Jätteskönt, verkligen! Därefter var vi ner på stan och jag käkade glass, medan Mickan var hälsosam och drack Loka. Vi satt nere vid rådhustorget och kollade in cruisingen. Helt meningslöst enligt mig, men det var roligt med lite folkvimmel.

Det är helt underbart ute. Det tjatar jag om varje dag, men jag kan inte nog beskriva det. Häggen doftar ljuvligt. Allt är så där ljusgrönt, soligt och fräscht. Jag får ångest om jag är inomhus. Ofta kan jag sitta nere vid bryggan och bara se mig omkring. Njuta. Det är livskvallitét.

Se till att njuta av livet ni också! 

CARPE DIEM


image141

Avslutar med en bild på vår underbart doftande Hägg.


Vatten, vatten...




image138

Nu har vi ännu högre vattennivå i Dalälven.
Moa undrar var bryggan, som hon brukar stå och spana på, tog vägen?


image139

Haha, en ganska klockren bild!


Kärlek...



Just nu går alla tankar till min älskade farmor som har det jobbigt nu. Mycket kärlek och energi vill jag sända alla i min släkt som är berörda - det är nu vi behöver vår styrka. Det kommer bli bra... <3



image140

Äppelblom för framtidens ljus!



Lyrisk, lycklig och så nöjd!!!



Åh vad det var skönt att sova ut ordentligt i natt och vakna pigg. Jag sov verkligen som en stock, har några diffusa minnen av någon dröm nu på morgonkvisten, men annars är det bara svart. Härligt!

Vilka två fantastiska dagar jag haft! Mina förväntningar på Gävles Psykiatrimässa har verkligen överträffats. Viklet angagemang, vilken stämning! Jag njöt verkligen av att gå omkring där och se alla människor, det bara vällde in folk hela tiden. Gårdagen började tidigt med Agnethas föresläsning "Skuld, skam och rakblad", som jag berättade om igår. Jag var på den ännu en gång, eftersom jag hade min kusin med mig - och hade gett mig fan på att hon inte fick missa detta. Jag ångrade mig inte en sekund och inte hon heller. Hon var lika betagen som jag och alla andra i publiken. Stor publik var det! Agnethas fantastiska förmåga att kunna förmedla, fick oss alla att sitta lika stuma som igår. Luften stod still. Wow alltså!

Då den föreläsningen var över, försökte jag i smyg observera och lyssna på de som deltagit. Alla talade med varandra om vilken fantastisk föreläsning de sett och den enorma styrka, positivitet och sårbarhet som de fått höra om. Precis som under tisdagen, var Agnetha och Ulf ständigt omsvärmade av folk som ville tacka, prata och skapa kontakt för möjliga vidare arbetstilfällen för dem här i Gävletrakten. Det kanske låter fånigt, men jag var så stolt att se detta. Jag är en sån person som känner en känsla väldigt starkt, många gånger. Den här underbara lyckokänslan brann som eld  i mig dessa dagar. Jag är sååååå glad att de två kom ner hit och lyfte mässan till skyn!

Åh, jag kan knappt sluta lovprisa, men nu vill jag berätta om resten av dagen. Jag var som sagt tillsammans med min kusin och lite senare kom även min moster. Tänk vad härligt va, nästan hela släkten har varit med och visat intresse. Det betyder så oerhört mycket för mig! Vi var och lyssnade på Fredrik Sträng, bergsklättrare, föreläsare och dokumentärfilmare. Han föreläste om hur man gör för att må toppen och nå toppen! En mycket inspirerande stund med så mycket positivt synsätt och jävlaranama!!

Därefter åt vi lunch och tog en paus. Minglade runt och pratade med olika människor och sög åt oss information. Sedan var vi på en DBT (dialektisk beteendeterapi) föreläsning där en kvinna presenterade terapiformen på ett mycket pedagogiskt sätt. Jag tror stenhårt på DBT:s tänk, men tycker det är synd att det är så få patienter som för möjlighet att gå på en sån behandling. Kraven är höga och platserna få. Utveckling och pengar behövs. Under de sista timmarna lyssnade jag även på ångestsyndromsällskapets (ÅSS) presentation av sin verksamhet i Gävle. Ännu en duktig föreläsare och ingav hopp och mod i sina åhörare. Sedan stapplade vi iväg ut ifrån en mässa som verkligen varit enorm. Två långa, informationsspäckade dagar som stärkt så många.

Tröttheten var påtaglig även efter denna dag, men glädjen övervann! På kvällen var jag på konserthuset på farsen "Hotelliggaren". En helt skruvad story som verkligen kunde avrunda min dag på ett positivt sätt.

Då jag skulle lämna min biljett till biljettmadamen vid entrén ropar hon; Men heeeejjjj Madde, så underbart att se dig igen! Jag har läst din bok och du är så underbar! Så duktig!! Jag blev aldeles omtumlad och undrande. Det visade sig att hon lyssnat på min föreläsning på Johannesgården för personliga assistenter. Vilken känsla att få ett sånt bemötande! Wow igen! I pausen pratade jag mer med "Ann" som hon hette. Hon tyckte min bok var så bra och stark och ja.. allt. Glädjen spred sig överallt i mig - kunde jag få en bättre avslutning på dagen?

Tror inte det...    : )




Så många känslor denna dag!



Nu har jag landat hemma och lyckats komma till ro. Det var inte det lättaste efter denna underbara, känslomässiga, intensiva, inspirerande dag...

Det började i morse med att jag gick upp en timme för tidigt. Hade fått för mig att mässan började nio, vilket den inte gjorde. Så jag fick gott om tid på mig att fixa här hemma. Väl innne i stan och vid Läkerol Arena, mötte jag min faster utanför entrén. Vi slog våra påsar ihop och utforskade arenan. Där var en massa montrar med föreningar och instanser inom psykiatrin som presenterade sig. Redan då var det mycket folk och skön stämning.

Första föreläsare var Agnetha Ersson Eriksson. En kvinna jag mer eller mindre har haft kontakt med sedan hennes bok, "Skuld skam och rakblad" kom ut. Agnetha föreläste om sin dotters psykiska kollaps och all dramatik kring den tiden. En oerhört känslosam och gripande story som verkligen knöt en knut på hjärtat. Mycket av innehållet kändes igen från hennes bok, men känslan att höra henne berätta live - den är obeskrivlig. Den kamp och det osvikliga hoppet som finns inom den familjen är enorm. Alla skulle ta del av den berättelsen, för den hjälper och stärker så många människor - det är jag övertygad om.

Efter föreläsningen fick jag då träffa Agnetha och hennes man Ulf. Det var två mycket fina människor. Vi åt lunch ihop och lärde känna varandra lite mer. Därefter gick jag vidare till nästa föreläsning, en kvinna som berättade hur det är att leva med Aspbergers syndrom. Jag kom lite sent, men det lilla jag hörde var positivt. Hon verkade vara en mycket duktig föreläsare.

Resten av dagen rullade på med möten, minglande, fler föreläsningar, fikapaus, en nypa luft osv. Under hela dagen var intresset för mässan stort från gävlebornas håll. Det vällde in och ut människor. Några riktigt glada återseenden fick jag med människor jag lärt känna i och med min bok och sjukdomstid. En fantastisk dag helt enkelt!

Mot slutet började det kännas rejält i kropp och själ att det hade varit en intensiv dag. Ögonen sved, huvudet värkte och tröttheten bara vällde in. Då var det suveränt bra att avrunda med en föreläsning om stresshantering. En kvinna med namn Anitha berättade om stress och lät oss deltagare prova på en avslappningsstund. Åh vad skönt det var! När jag tackat för mig och gick mot bilen, kände jag att det skulle ett under till att orka köra hem. Men hem kom jag och jag gick raka vägen ner till älven. Där satte jag mig i solen och bara lyssnade på fåglarnas sång och andades. Det var så skönt att låta dagens intryck bara flyta iväg med älvens strömmar. Jag älskar att bo här, så nära vattnet, så nära naturen.

I morgon väntar ännu en inspirerande dag. Jag längtar redan!



image137

Vi har väldigt mycket vatten i älven just nu...


Psykiatrimässan i Gävle!



Hej!

Nu åker jag iväg till Läkerol Arena för att delta i två långa mässdagar. Jag har verkligen längtat efter denna dag och jag känner mig på topp. Det ska bli jättespänannde att höra alla föreläsningar och träffa gamla och nya vänner. Är så glad att mässan tycks ha vuxit på sig sen förra året då den arrangerades första gången. Jag var stormförtjust då, så förväntningarna är höga. Hoppas verkligen att det blir två trevliga dagar. Återkommer med massa info.

Ni som är mer intresserade kan gå in på www.lg.se och kika på mässprogrammet. Alla som kan borde komma!

Kram!


Host, host!



Blä, jag är alltid så himla förkyld på morgonen. Sen blir jag frisk, nån timme senare. Det är väl nån som tycker att jag ska vara trögtartad eller nåt - för det är just vad jag blir. Huuga ja. Sitter här med min kära kaffemugg och försöker få igång halsen. Funkar fint. Min kära sol skiner idag också, så jag ser fram emot en solig promenad.

Igår var jag på stan själv i 2 timmar. Det äs så skönt att strosa runt ensam. Jag shoppar bäst då när jag bara har mig själv att tänka på. Haha! Det blev 2 "strandklänningar", en röd och en ljusgul. Kanske orkar visa sen. Köpte även en sport-bh. Nåt jag tänkt att jag ska göra i typ 100 år. Nu är det gjort. 450 spänn, äckeldyrt!, men nu sitter allt där det ska då jag joggar. Skönt! Hmmm, jo jag köpte en bikiniöverdel - en pastellrandig sådan och fotbadsmojs från scholl. Nån kväll ska jag lyxa till det.

Efter stan var jag med Moa och pappa till kollo. Farmor och farfars sommarstuga. Det var vå vårigt och mysigt där och solen fullkomligt stekte. Vi fikade och farmor och jag rensade lite land. En dag vill de att jag ska ta över där, snacka om ära. Men huuu vilken prestationsångest - man vill ju försöka hålla det lika vackert som det är nu. Hmm, ja vi får se hur framtiden ser ut. Fast jord och blommor och påtande är ju min grej. Haha!

Sen har väl inte så mycket hänt. Jag jobbade ute tills sena kvällen. Grannen kom och skulle lägga sig i vad jag gjorde. Vi är släkt och delar tomt, så hon har många åsikter. Haha, skavsår i öronen. Men, kul att kunna roa henne. :) Tog en kortpromenad på Gallerå med Moa innan sängdags. Det var väl allt.

Nu måste jag ta tag i mitt plugg. Jag vill iiiinte, men jag MÅSTE. Buhuuuu!

Ha en fin dag. Kramar!


Målat lite...


 


image135

Fick lite inspiration, så jag letade fram akvarellen. :)



Temugg i handen...



Sitter med plugg framför mig, men har tagit en paus. En uppgift är färdig och utskriven, en om hormoner och diabetes. Skönt att ha tagit tag i nåt vettigt i alla fall. Dricker chai-te från indiska, mycket gott må jag säga. Det är så där kallt och molnigt utomhus, så det passar fint med plugg, men då jag var ute på förmidagspromenaden sken solen. Ibland har man nån form av tajming.

Den här dagen känns ganska lång och trist. Jag menar, har man så tråkigt att man frivilligt sätter sig och pluggar - då måste man ha t-r-å-k-i-g-t-! Anyway, funderar på att lyxa med ett bad i kväll inkluderat en ansiktsmask och hårinpackning. Vi får se om det blir av. Just nu finns det även erbjudande på 50% på alla filmer, på telias hyrvideotjänst. Ska man se en goding i kväll månne? Jaaa, herregud ni ser ju att jag har noll och ingenting att skriva om. Haha!

Till veckan blir det psykiatrimässa (ÄNTLIGEN) och teater med modern. Vi ska se "Hotelliggaren" på konserthuset. Najs värre. Kul att få skratta lite efter två dagars allvar med mässan. Ser ut att bli en trevlig vecka med andra ord. Ni kommer väl till Läkerol Arena ni också?

Nä, undrar om man ska orka ta tag i mikrobiologin också - så har man det gjort. Hmmm...

Ha en trevlig helg! <3



Moa-liten...




image134

Älskar och älskar och älskar denna lilla prinsessa!



Päls överallt!



Tack alla ni som stöttat mig i föregående inlägg. Det behövdes verkligen kände jag, ni är så värdefulla.

Idag är en bättre dag. Det duggregnar ute, så jag blev lite blöt på dagens promenad. Men det gjorde ingenting, det kändes befriande med lite regn, faktiskt. Precis som om det var det kommande regnet som pressade så hårt på min själ - nu får det utlopp. Regn ute, regn på mina kinder. Nu kan jag andas lätt och möta livet igen. Såg sista avsnittet av sex and the city nyss. Då fick jag gråta ännu en gång, för det var så fint allting. Haha! Precis så som det ska vara. :) Längtar till filmen kommer hit i juni. Möt mig på bion!

Om en timme ska jag masa mig iväg till jobbet. Blir ett kvällspass på fem timmar - det ska nog gå bra. Skönt att få en sån här sovmorgon och okej att jobba så det ändå regnar. Fast är jag ganska nervös, eftersom jag inte vet vad jag känner  angående jobbet än. Skulle vara dumt att uttala sig innan jag VET vad jag pratar om. Så... wish me luck!

Stängde nyss av dammsugaren. Moa lossar sinnessjukt mycket päls just nu, det är som ett evigt moln av hår kring henne. Lagom roligt! Man har hår i sängen, hår i maten, hår på kläderna, på saker och ja överallt. Jag längtar efter slutet på denna fällning. Pust! Mitt rum är i alla fall sanerat i några minuter nu, då jag dragit fram med dammsugaren. Råkade suga upp ett par strumpor också. Smarta jag! Orkade inte ta ut dem heller, så de får väl slängas då. Känner mig inte så jättesugen på att gräva runt i dammsugarpåsen...

Hmm, nej nu ska jag försöka sanera mina kläder också, så jag kan jobba utan att ge någon en allergichock. Vad gör du denna småregninga dag? Kram Madde. 

:(



Jag är ett emotionellt jävla vrak just nu. Har en dålig period, vill bara gråta för ingenting. För många kvinnliga horomer kan jag tro, och det gör mig galen. Snälla, krama mig nu. :(

Kan inte skriva just nu...



...så det får bli några bilder att titta på istället.
Återkommer senare.



image130

Det blommar och blommar just nu.


image131

Vinbärsbusken.


image132

Tänk så fort det går nu, lite för fort faktiskt.



Fucking IDIOTS!



Igår när jag hade kommit hem från jobbet, halvdöd, somnade jag ute på en filt i trädgården. Skönt! Därefter var jag ute med lilla Moa på en skogspromenad. Under den promenaden fick jag ett hat-anfall! Det är inte mycket som får mig att freaka ur totalt, men ibland går någon över gränsen. Jag gick bakom ÄRK i skogarna där bakom... När jag var på väg hem och precis gått över stallplanen, finns det en radhislänga med husägare som alla är involverade i ridklubben av nåt slag. Tillsyntes smarta människor, trodde jag. I ett av husen var några människor ute och eldade ris. En äldre kvinna (som är mycket aktiv i klubben) samt två män i 30-års åldern och ett barn. Jag hejjade och gick. Såg i ögonvrån hur en av karlarna grävde i fickan efter en tändare. Tänkte inte mer på det, men då jag gått några meter hörs 2 öronbedövande smällar. Bomber så klart!!! Min Moa höll på att dö av rädsla och skakade som en liten fågelunge. Hon drog och drog och ville bort. Lillvännen. Först blev jag bara arg, men på vägen hem blev jag hatisk och ångrade djupt att jag inte tvärvände och sopade till varenda en. HUR KAN MAN VARA SÅ IDIOTISK!?
 
För det första trodde jag att man hade nån form av vett i huvudet, om man bor ca 50 meter från en ridskola full med ryttare som då var ute på ridbanan. Smäller man en smällare i den situationen? Förstår man inte hur rädda dessa hästar kan bli och vilka olyckor som kan ske? Och det som irriterar mig mest är att jag såg när en av männen tog upp tändaren ur fickan och hur de alla flinade åt varandra. De kom säkert överrens om att den där lilla hundjävlen ska vi skrämma skiten ur! Ursäkta, men jag blir så förbannad när jag tänker på det.
 
Efter tre timmar kunde Moa slute flåsa och lägga sig ner på golvet. Jag led så med henne. Jävla idioter! Under kvällen var min moster och sambo hit på smörgåstårta. Alla drog iväg klockan nio till nån kase, men inte jag. Jag tog Moa in i mitt rum, drog ner persiennerna, satte på hög musik och var med henne hela kvällen. Vi gjorde allt, lekte, grejade och mojjade - allt för att hon inte skulle höra några raketer. Det gick bra faktiskt, men det kändes nog lite snörpligt att fira in våren i ett skyddsrum, ensam. Jaja, jag är inte den som bryr mig om sånt. Jag hade det bra.

RSS 2.0